Historiska Ljuskronor
Ljuskronor på 1600-talet
I Sverige började man tillverka ljuskronor på 1600-talet. Melchior Jung var den förste. I Kungssalen på Skokloster hänger en av de tidigaste och pampigaste kronorna. Ljuskronor med glasprismor, de vi idag kallar för kristallkronor, började tillverkas i Sverige på 1640-talet men blev modena i de finare och mer välbärgade hemmen under framför allt 1700-talet.
Barock var inte bara en tidsperiod utan i första hand en konstnärlig stil som spreds från Italien till större delen av Europa och vidare till kolonierna under en period från 1600 till 1750. Barockstilen är överdådigt lyxig men samtidigt stramt formell, elegant och dramatiskt kurvig, utsmyckad i påkostade material, ornament och guldförgyllningar.
Stilen kommer till uttryck i de flesta sammanhang som i mode, musik, arkitektur och inte minst inredning, vilket leder oss fram till ämnet belysning och Lysters egentillverkade kristallkronor.
Under barocktiden designades rikt dekorerade ljuskronor, amplar, kandelabrar och vägglystrar för levande ljus. En del sådana populära belysningsföremål har gått i arv och tillverkats i generation efter generation ända in i modern tid. Särskilt sådan belysning som man praktiskt har kunnat modifiera för elektricitet och ändå behålla barockens romantiska charm och levande ljus.
Rokokostilen
När modet senare under 1700-talet övergick i den lite mer lekfulla Rokokostilen förändrades även kristallkronorna enligt det modet.
Här ser man ofta kors bundna glasstavar i olika formationer, sammanbundna med handslipade prismor, i många fall “eklövs” formade. Kungsholm glasbruk, som då hade kungligt privilegium, tillverkade högklassiga kronor, som oftast hamnade på slott eller i kyrkor. Mot senare delen av 1700-talet var det den Gustavianska stilen som kommit på modet. En tongivande person var hov arkitekten Jean-Eric Rehn som genom sina
resor till Frankrike anammade den från det franska hovet. Denna stil är fortfarande en av våra mest älskade genom sin luftighet och färgskala. Kristallkronorna påverkades också och blev “lätta och luftiga” Ett praktexempel på den hög-gustavianska stilen är på Gustav III:s paviljong på Haga.
1700 - talets senare hälft
Under 1700-talets senare hälft hade Sverige en verklig storhetstid inom tillverkning av möbler och kristallkronor av hög klass. Denna uppskattade stil kom från Frankrike och blev populärt här i Sverige när Gustav III var konung, både stilen och tidsperioden har uppkallats efter honom. En gustaviansk ljuskrona förhöjer varje rum, oavsett vilken stil du har på inredningen. Kanske är det därför de är bland de mest värdefulla och efterfrågade i Sverige eftersom de passar väl in i vardagsrummet som lyxvåning.
Den Sengustavianska, typiskt svenska modellen, levde vidare även under Karl Johanstiden – Empiren, men kronorna är tyngre och fastare på konturen än tidigare. Inte enbart uttrycket förändras utan även stommen, som nu tillverkades i blankpolerad mässing.
Kronringen är vanligen smyckad med palmetter, svanar, lejonmaskaroner eller medusahuvuden och andra tidstypiska dekorer i tunn mässing” De utsirade ljus armarna och de långa rektangulära glas prismorna som är facettslipade på den ena sidan och plana på den andra är typiskt för det sena 1800-talets kronor. Oscariansk stil.
Empire Design
Bland svenska kristallkronor är Empire design allra mest omtyckt i vår tid. Den franska empirestilen blev populär första delen av 1800-talet och denna period kallas även Karl-Johan efter den dåvarande kungen. De tidigare gustavianskt mjukt rundade formerna fick i en kristallkrona av Empire en övergång mot en stramare design och kännetecknande för en ljuskrona i empirestil är bl.a. de långa vackra spjutformade prismorna i nederdelen som hänger i etapper av ringar, konformat avsmalnande nedåt.
Under 1820 när Empirestilen nu var på modet, blev kronorna ännu tätare och mer utsmyckade med Empirens olika dekorelement. De fick också mer och längre prismor, fortfarande handslipade. I Sverige försvenskades Empiren till Karl-Johansstilen, efter Kung Karl XIV Johan. Ett bra exempel på detta kan ses på Slottet Rosendal.
Kung Oscar II var upprinnelsen till den Oscarianska stilen under senare delen av 1800-talet. Givetvis följer även kristallkronorna modet, de påminner inte om några andra med sin långa raka stil, klädda med handslipade tre eller fyrkantiga prismor. Fortfarande tillverkades både prismor och stommar för hand. Prismorna hand slipades och polerades för hand. Stommarna är oftast i massiv mässing, handgjorda på liknande sätt som de gjort de senaste 200 åren.
